livrem

När jag va liten (typ 10) så mimade jag till I'm blue daba di på klassens timme. Gjorde det asbra och var blåmålad i hela fejset. Trodde jag ja, innan jag i min härliga nostalgi berättelse upptäckte att det inte alls var jag utan nån annan.

M uttryckte det väldigt bra häromkvällen. Han påstod att det kliade ordentligt i min socialtarm. Och ja det är precis så det känns. Så fort nån inte rastat mig får jag en sådan fruktansvärd kliande känsla i kroppen. Inte det att jag är rädd för mig själv och inte kan roa mig på egen hand, för det kan jag, tro mig. Men jag trivs nog bäst i sällskap av andra. Och ny i stan som jag är så har jag inte samma svängrum som i örebro. Men nätet blir bara större och större för spindeln att klättra i. Den kliande känslan kommer nog försvinna inom kort. Men tills dess får jag stå ut med socialklådan.

Och ett stort tack till Bodil för att hon hjälper mig att klia då och då.
I morrn kommer Helena till mig för att stanna några dagar, då kan jag räkna med att bli rastad, skönt.

S - Titta du ska bli pappa! (spänner stolt ut magen på a la saras vis)

M - Har du ätit såå mycket (bittert)

S - Vad menar du, jag lever ju för fan på ananas och gräs!

Idag har jag kommit fram till att i Örebro klottrar ungdomarna kuk i tunnlarna.
Men! här i Karlstad klottrar dom drule.

Nu bor jag i allas vårt soliga Karlstad..
Nu tänker vissa -hmm, Karlstad vad är det för stad?
Därför tänkte jag ha en liten karlstadkurs för er mina vänner..
This is Karlstad..

Karlstad är en tätort och centralort i Karlstads kommun i Värmlands län, belägen vid Vänerns norra strand. Karlstad är residensstad för Värmlands län, stiftsstad för Karlstads stift och centralort för Karlstads kommun. Karlstad är Sveriges 18:e största tätort med 59 266 invånare (2005)[2]. Karlstad ligger vid den övre sidan av Vänerns strand, på ett deltaområde där Klarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern. Värmland är känt som skaldernas landskap och i Karlstad har flera av dem verkat. En av de mest uppskattade är Gustaf Fröding. Karlstads symbol är en glad sol som bekant genom 'Sola i Karlstad', som var en populär servitris (servitris.. ooja jaha, vad jag fått höra så var hon prostituerad, vilket skulle förklara sola i karlstad lite bättre) på stadens utvärdshus, och står nu som staty utanför samma stadshotell.



Sola i Karlstad, egentligen Eva Lisa Holtz[1][2], född 1 januari 1739 i Karlstad, död 24 november 1818, är en känd symbol för staden Karlstad och har haft stor påverkan på stadens bild utåt. Holtz var servitris och jobbade på flera krogar i Karlstad, och blev känd för sitt glada och "soliga" humör. Vid utgrävningar i centrala Karlstad i början av 2000-talet fann Riksantikvarieämbetet porslinsbitar från det som kan har varit Solas värdshus. Utanför stadshotellet i Karlstad står en staty av Sola i Karlstad. Denna staty är utförd av skulptören Herman Reijers och ställdes på plats 1985. Holtz ägde ett värdshus i gamla Karlstad.[3]

Mer sol i Karlstad [redigera] Det finns flera litterära referenser till sol och solsken i Karlstad. Till Öjebokören (grundad 1955 i Karlskoga) skrev Rune Lindström 1957 sången "Te dans mä karlstatösera" (senare känd genom Sven-Ingvars), där en rad i inledningen lyder "mitt öga det blänker som sol i karlstad stad". Karlstads kommun gjorde 1989 en glad sol till sin logotyp, ritad av konstnären Lasse Sandberg. Den hade dock använts redan 1984 när staden firade sitt 400-årsjubileum.


Måste dock påpeka att det bästa med just Karlstad är dom orangea bussarna som gör mig helt fnissig o alldeles upp över öronen förtjust.
Ryser i hela kroppen när det ropas upp på bred värmländska vilken nästa hållplats är.  Det är ingen rikssvenska dom fått till på inspelningarna direkt.

-Ouh nästa stöura tourget!



Håll i hatten gott folk.
Kommer mer inom kort!

En livrem är detsamma som bälte och skärp, något man spänner runt midjan för att hålla byxorna uppe. Ett uttryck för att helt vara på den säkra sidan är att "ha både hängslen och livrem".

susning.nu